När 21 blir 113

Köln, 2011, senaste halvmaran.

Jag fick en tanke; "Varför inte utöka 12:e majs stora utmaning; Göteborgsvarvet, å köra en egen HalvIronman istället". Ni vet en sån där tanke som man bara fäster sig vid. En tvångstanke helt enkelt.

Men är det genomförbart? Är jag nog tränad för denna utmaning? Är Valhallabadet öppet på lördag morgon? Kan jag lösa logistiken själv? Kan jag med att stå i första startledet på Gbgvarvet och dra lite i handbromsen så jag inte behöver lägga mig halvvägs, typ vid Lindholmen, och och pusta av utmattning? Svaret blir JA på alla frågor, så jag kommer göra det!

Prel. tidsplanen är som följer;

Kl. 08:30 Start för 1,95 km simning. [39 längder i 50-metersbasängen]

Kl. 09:30 Start för 90 km cykling. [bana]

Kl. 13.30 Start för Göteborgsvarvet, 21 km löpning. [bana] [film]

Kl. 15:XX målgång för min första HalvIronman.

(Totalt: Ett triathlon-pass på 113 km, c:a 6-7 timmar träning och ett oförglömligt minne.)

Som ni kanske kan förstå blir det lite säker "strötid" emellan bytena, men det bjuder jag gärna kroppen på och jag kommer dessutom försöka passa på att fylla på med extra energi då. Det kommer ju en morgondag och så vidare. Detta är ju inte en tävling, utan snarare en experimentell träning jag gör. Rättare sagt den längsta träningen jag någonsin gjort.

Till sist kanske nån av er där ute ändå ställer sig frågan varför? Jo, det ska jag säga er. Mitt stora mål för året är ju att genomföra en hel Ironman den 18 augusti och det vill jag helst göra väl förberedd. Att göra en Ironman är ingen lek. Distanserna i de olika grenarna är så pass långa att kroppen ofta börjar agera märkligt efter halva sträckorna. Jag ska därför hellre vara riktigt bra tränad och ha lärt mig hur min kropp reagerar, för att på så sätt kunna genomföra Ironman-triathlonet på bästa möjliga och kontrollerade sätt. Jag kommer ha riktigt roligt i sommar och tiden går ju extra fort när man har roligt, så därför anser jag det lämpligt att känna på hur kroppen reagerar på detta redan nu i maj. Jag har tränat bra, samtidigt som jag inte känner ett otroligt behov av att slå mitt PB på Göteborgsvarvet (1:22:53 från 2011). Som sista kommentar vill jag önska er alla en fortsatt varm och go vår! Sätt upp egna mål och delmål och ha skoj på vägen! 

Med vänliga hälsningar från

Karl Tiselius, lycklig GoTri-deltagare 2012

Träningsläger på "cykelavstånd"

För nån månad sen kom Jesper på idén att bjuda upp GoTri-gänget till sin goa mamma i Lidköping sista helgen i april. Christian, som flyttat till Stockholm och precis börjat jobba på McKinsey, kunde tyvärr inte följa med denna helgen, men Erik Nilsen nappade på erbjudandet och blev därför en fullgod tillräckligt genomtränad ersättare. Transportmedlet fram (och tillbaka) till Lidköping var nämligen landsvägscykel.

Resan började från var och en och vi sammanstrålade hos Markus på Strömmensberg där vi kunde lämna en färdigpackad ryggsäck med det vi behövde. Markus, med sin långdragna axelskada, vill inte riskera i onödan utan nöjer sig med ett kortare pass (läs 5-6 mil) för att precis klara den statiska påfrestningen som denna form av cykling ändå kräver. Glädjande nog körde Markus upp med bil och var med på lägret väl uppe på plats.

Erik Staxäng, Jesper Hassel, Erik Nilsen och Karl Tiselius fortsatte rv 190 upp från Olofstorp (där vi sa hejdå till Markus) och blåste på upp till Nossebro där det blev en välbehövlig fikapaus. Därifrån gick sista biten upp till Lidköping (via Vara) riktigt snabbt. Väl framme (efter knappt 5 timmars cyklande) hälsades det artigt på värdparet (inkl. söt hund) och direkt efter tränade tre av deltagarna på "cykel till löpning-växling", medan musklerna fortfarande var varma. Växlingen följdes upp av 10 km löpning i rekorderligt tempo (43 min). En go träningsdag avrundades med en sagolik Pasta Bolognese-middag + päronpaj med vaniljsås och glass, styrelsemöte och soff-softande. Senare samma kväll sov alla riktigt gött i sina sängar.

På söndagen vaknade alla utvilade, men med mer eller mindre krämpor här å där. En stadig frukost, strålande fint väder och lätt till måttlig motvind motiverade alla inför och under den goa hemresan. Väl uppe på sadeln sattes det riktigt högt tempo. Denna gången körde vi över Grästorp och sen via Nossebro och i det stora hela samma väg tillbaka som upp. Erik Nilsen imponerade stort och fick i och med det rekommendationer att gå med i GoTri och anmäla sig till Ironman. Något som han, precis som några gånger tidigare, vänligt avböjde. Markus cyklade även idag med oss 2-3 mil. Nöjda med en väl genomförd träningshelg kan många av oss nu glatt summera ihop c:a 10 timmars träning och blicka tillbaka på en lyckande träningshelg. GoTri vill passa på att framföra ett stort tack till Jespers mamma och hennes man. Ert stöd i vår satsning uppskattas!

Video från helgen:
http://youtu.be/YVZ4BXE8wt0 

Taggad Karl preppar inför långtur med GoTri

GoTri drar norrut denna helgen. Tur & retur till Lidköping står det på agendan. En total sträcka på 30 mil. Lägg där till lite löpning uppe i Lidköping på lördagseftermiddagen.

Min fästmö Rachel upptäcker att jag smugit mig ut i den tidiga morgonsolen för att förbereda lite inför de stundande 15 milen på cykel senare samma dag. Hon greppade en mobilkamera och filmade följaktligen en liten reality-sekvens. Nu kör vi!

En vanlig kväll hos Erik

Havet är djupt

När man kör en officiell Ironman ska klara 3,86 km simning, 180 km cykling och 42 195 m löpning. I förra inlägget fick ni höra Eriks tycke om ett av de största farhågorna med cykelmomentet. Vi övriga i GoTri kan bara instämma i att detta är oroväckande drygt med motvind. Å för att göra det momentet ännu jobbigare både fysiskt och mentalt ska man ju dessförinnan klara av att simma en långdistans i öppet hav.

God morgon med GoTri-gänget!

Vi deltagare i GoTri tränar nu självklart för att klara alla moment så bra som möjligt och idag tränade vi just simning! Med träningsnivån lagd på 2 pass i veckan, samlas vi i tidiga ottan för att få dra fördel av fräscht vatten och en alldeles egen bana (om vi vart duktiga och "hängt på låset") i Valhallabadet. Med morgonsolens ljusa strålar, som väller in genom de stora fönstren, känns dessa morgonpass som en mycket bra start på dagen. Bara vi GoTri'are på vår bana och inget som stör. Vattnet är rent och klart. 

I Kalmar den 18:e augusti är dock situationen något annorlunda. Då starten går stormar 1500 deltagare iväg mot första bojen. Det ryktas om kaos, slit å släng. Folk som simmar över en och drar i benen eller andra kroppsdelar för att komma förbi dig, eller ge igen för en spark som du eller nån annan precis givit dessa personer. Idag tränade vi för första gången en iscensatt Ironmanstart genom att trycka ihop oss ute längs banan och starta samtidigt åt ett håll på signal. Andra undrade nog vad vi höll på med, men det var kul och vi fick oss alla lite tankeställare om hur det kan tänkas kännas under simningen.

De topp 10 djuren som teoretiskt sätt kan nypa eller på nått annat sätt ta tag i oss under simningen blir följaktligen:

10. Havskatt. Ser äcklig ut, men är inte så farlig (har endast mjuka tänder).

9. Trollhummer, håller sig oftast på djupare nivåer än triatleter.

8. Eremitkräftor. Extra aggressiva då 1500 odjur inkräktar på/hotar yngre generationen.

7. Tioarmad bläckfisk. Sugpropparna på denna fäster extra bra på neopren-material.

6. Krabbtaska. Litet krutpaket till nypare. Sägs kunna knipa av hela tår i ett nafs.

5. Hummer. Störst av kräftdjuren. Visar gärna sin styrka i närkamp med större djur.

4. Marulk. Följer gärna med likt delfiner framför en båt. Kan även attackera.

3. Blåmussla. Högaktiv käkmuskulatur under sommaren, peak i mitten av augusti.

2. Gädda. Den vanligaste rovfisken i den svenska marina floran. Äter det mesta.

1. Människa. Har bara en sak i huvudet i tävlingssammanhang: Kämpa uppåt-framåt.

Nu gör vi som vår djurart brukar; vi kämpar uppåt-framåt! Tack för att ni följer oss här på bloggen och visar er support på vår fanpage på facebook! Ju fler som håller på oss, ju gladare och mer motiverade blir vi!

Träning är inte alltid roligt

Har under helgen avverkat två längre cykelpass och kan bara konstatera en sak.

Den som omtalade och många gånger omtyckta vinden, den som genererar el till vindkraftverk, positiv vid segling etc... Den är då inte omtyckt vid cykling.

Känslan av att något konstant bromsar en i fem mil är inte kul, än mindre när låren skriker av trötthet av många dagars hårt tränande.

Vad är det då som driver en? Varför cykla 2,5 timme när det bara är jobbigt?

Känslan av att låta hjärnan jobba och klara av tråkpassen är bara jäkligt gött. Träningspassen då man helt enkelt tränar sitt pannben... Låter sig själv bli lite dummare....

Hur går det då? Blir mitt pannben bättre vältränat och får jag några tjockare lår a la Anja?

Jag tror det. Åtminstone pannben.. Det är kul att köra tråkpass och bli lite bitter ;)

Är just nu också grymt sporrad av mina medtävlingskamrater men också stressad. Tränar jag tillräckligt, börjar de andra dra ifrån mm...

Så därför, tack för mig med två motton:

När du vilar tränar dina konkurrenter!

+

önska oss vindstilla i Kalmar

Rättelse gällande senaste blogginlägget

Ojdå, stoppa pressarna! TEAM GoTri har inte genomgått krävande psykologiska-, VO2-max- & flytlägestester på IFK-kliniken, utlåtanden från Claes Kroon var helt påhittade och man kan (ännu?) inte spela på deltagarna i GoTri. Att det senaste inlägget var ett utvecklat aprilskämt var det kanske många som anade, men vi hoppas även det satte myror i skallen på en del. Inte minst alla er som mailade in och ville få extra bonuspengar att spela på oss för ;)

Nu gör vi som bollkarlarna och blickar framåt. Än är det långt kvar tills målet är uppnått.