söndag 19 februari 2012

Om att ligga på gränsen och gå över

Fortsätter på Karls tema, våra kvalitéer men har en liten annan approach till det, jag fokuserar på mig själv ;)

Min bästa kvalitet som triathlet är att jag älskar att utmana kroppen, när jag har ett tungt pass framför mig så bara njuter jag på något konstigt sätt. Knäppt? ja troligen men de är så jag funkar. Jag ska inte på något sätt påstå att jag tycker passet är kul under tiden, vill mer är gärna bara avbryta men målbilden av att klara det jobbiga passet hjälper mig.

Detta är väl förvisso en lite småvrickad inställning men som triathlet hjälper det en mycket när man ska mata tunga pass, ibland kan det dock gå lite över styr... om man inte är eftertänksam

Efter en mycket intensiv träningshelg hade jag hittat en lagom utmaning, två timmar på en spinningcykel på ett gym själv borde tära på psyket..


Sagt och gjort, kände mig som en urvriden trasa efteråt men mycket nöjd..

Tisdagen inleddes med traditionsenlig simning. Kroppen skrek dock efter vila och åttonde träningsdagen på raken ledde till ett pass med mest mjölksyra och kallsupar.
Jag är den nye Eric Moussambani...

Trots en mycket trött kropp så kände jag att lite till ska vi väl kunna mjölka ur kroppen innan den får återhämtning..

1,5 timmar senare i form av ett stenhårt stakpass med Karl och säsongens tre första vurpor på grund av trötthet skulle kroppen äntligen få sin vila...

Efter tvåvilodagar tillät jag mig ett simpass på sämsta möjliga tid. Fredag em i vecka 7, med influensatider och allt....

Tror ni inser vart jag vill komma. Jag ligger nu i 39 graders feber och bannar mig själv för min bästa kvalitet som triathlet, envisheten. Vill dock hävda att det inte var en sliten kropp som var huvudorsaken till min sjukdom, inte heller att det var vecka 7.

Istället är det två andra orsaker som lett till att jag blivit sjuk;

  • Påfyllning av energi direkt efter pass.


Hur svårt kan det vara, jag vet att produkten är grym, varför då slarva under tunga pass. Världens bästa skidåkare för tillfället, Johan Olsson, hyllar tom R2:n på sin blogg. Han har gått från 38 sjukdagar till 3...

Misstag två;

  • Sömn

Tränar man hårt så sover man mycket, punkt slut.

Hoppas jag har lärt mig något av det här en gång för alla, vasan närmar sig med stormsteg så straffet kan bli hårt den här gången...

...men i och med att jag är envis så ser jag utmaningen ;)

1 kommentar: