Ibland vaknar jag på nätterna fylld av glädje. Jag har då drömt att Kalmar Ironman 2012 meddelat att man bytt ut den inledande simningen mot något i stil med kast med liten boll, längdhopp eller säckhoppning. Snabbt kommer besvikelsen över mig då jag inser att jag drömt och simångesten återfinner sig (ni invigda, den är värre än Micke Nilsson ångesten). Som ni alla förstår är simningen inte min starkaste sida inför sommarens tävling men jag har kämpat, krigat och till och med blött (efter en dålig vändning som slutade med att fötterna slog i uppe på poolkanten) för att ändra på detta!
Idag i Valhalla 18:55. Jag kämpar mig fram i slutet av ett styrkepass i poolen och kommer fram till kanten, helt slut. Där står Ola, en underbar gotlänning och en grym simmare, som man brukar träffa på i poolen och som oftast brukar komma med träffsäkra kommentarer om svagheterna i min simteknik och vars råd jag verkligen lärt mig respektera och försökt att anamma.
Ola: "Din teknik är inte 100 %"
Christian: "No shit" (ej högt dock)
Ola: "Den är 95-96 %. Det börjar se riktigt bra ut"
Ola. Det var de vackraste orden jag hört. Tack! Det är så lite som behövs för att få energi. Nu är jag redan sugen på att simma mer! Första sträckan kanske kan lösa sig i sommar ändå!!
// Christian
Idag i Valhalla 18:55. Jag kämpar mig fram i slutet av ett styrkepass i poolen och kommer fram till kanten, helt slut. Där står Ola, en underbar gotlänning och en grym simmare, som man brukar träffa på i poolen och som oftast brukar komma med träffsäkra kommentarer om svagheterna i min simteknik och vars råd jag verkligen lärt mig respektera och försökt att anamma.
Ola: "Din teknik är inte 100 %"
Christian: "No shit" (ej högt dock)
Ola: "Den är 95-96 %. Det börjar se riktigt bra ut"
Ola. Det var de vackraste orden jag hört. Tack! Det är så lite som behövs för att få energi. Nu är jag redan sugen på att simma mer! Första sträckan kanske kan lösa sig i sommar ändå!!
// Christian
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar